An(k)alys: Ducktaleslåtarna

En evig diskussion pågår kring vilken av Ducktales-låtarna som egentligen är den bättre. Många hävdar nog att den bästa varianten är den där "knattar" (som visades på TV3) utropas, vilket är den senare versionen. Ursprungsversionen där "ankliv" (SVT) utropas anses ofta trist och mer formell. Min personliga åsikt skiljer sig en aning.

Originalet
Life is like a hurricane
Here in Duckburg
Race cars, lasers, aeroplanes
It's a duck-blur
Might solve a mystery
Or rewrite history

Ankliv
Ankeborg ja det är sta´n
där det händer,
bovar och propellerplan
kroppen tänder,livet kan skrämmas
historien ändras i...

"Knattar"
Här ska det bli äventyr
kom följ med du
Hela gänget samlas här igen
Dom är här nu
Och du ska vara mé
för här ska du få se

Ankliv-versionen innehåller en mycket intressant och påläst referens till propellerplan (dessutom en hygglig översättning från aeroplanes), som de facto är väldigt förekommande i serien, likaså bovar, men det är ju mer självskrivet. Däremot är raden "kroppen tänder, livet kan skrämmas" mycket, mycket kontroversiell i alla avseenden. Att kroppen tänder ger genast associationer till drogbruk, naturligtvis, då det är ett begrepp som sällan används i andra avseenden. Livet kan skrämmas är en mening som inte fyller någon särskild funktion mer än att den är något missvisande och förvirrande. Övergången till refrängen med orden "historien ändras" är däremot klart godkänd och snarlik originalet.

"Knattar" refererar inget vidare till tv-seriens innehåll till skillnad från originallåten, utan försöker snarare pumpa in adrenalin i tittaren. Rimmen är definitivt av nödnatur och utan någon större finess, men rimschemat stämmer aningen bättre jämfört med Ankliv. Jag är dock skeptisk till fantasilösheten även om övergången inte heller här är särskilt tokig, trots att den inte alls följer originalet. Raden "och du ska vara mé" är lite avtändande för det är lite nazistuk på den.

Originalet
DuckTales (oooh ooooh)
Every day they're out there making
DuckTales (oooh ooooh)
Tales of daring do bad and good
LuckTales (oooh ooooh)

Ankliv
Ankliv(oooh oooh)
Du som ber om spänning ser på
Ankliv(oooh oooh)
Och en billig penning ger dig
Ankliv(oooh ooh)

"Knattar"
Knattar (oooh ooh)
Joakim von Anka och tre knattar (oooh ooh)
Alla klappar hurrar ler och skrattar

Refrängen i Ankliv är ganska vuxen, inte minst "och en billig penning ger dig" som är en underhållande och lite väl tilltaget vuxen rad, i alla fall om den - som det tycks - syftar på tv-avgiften. Annars följer refrängen originalet hyfsat bra med seriens namn som utropsord.

"Knattar"-refrängen är betydligt mer åt det idiotförklarande hållet med "alla klappar hurrar ler och skrattar" som inte bara är en helt felplacerad och obegåvad mening, utan som också får mig att direkt tänka på riktigt, riktigt små och ganska vidriga barn som sitter vid sin tv och beter sig som idioter. Ankliv-tittarna var härliga public service-människor som kämpade mot kommersialismen och sökte spänning i ankornas äventyr. Knattar-tittarna däremot är alltså korkade småglin som inte förstår bättre än att reagera på ett ytterst obegåvat och nonchalant vis.

Från den längre versionen av Knattar-temat har jag följande anmärkningar:

"Kan se mörkt ut men dom klarar sig
Det är troligt"

Den meningen är mycket intressant och skiljer sig från den annars i låten vanligen förekommande inställningen att Ducktales-tittarna är dumma i huvudet. Raden är en antydan om att allting är lite mer avancerat än att alla klappar, hurrar, ler och skrattar. Vi som är lite äldre begriper dock att det är lite mer än bara troligt att de klarar sig. Vi vet att Joakim von Anka inte kommer drabbas av testikelcancer och dö ihjäl eller att knattarna blir misshandlade till döden av sin sannolikt mycket alkholiserade målsman Kalle Anka och vi vet att sällskapet inte kommer att råka ut för någon hemsk benamputeringskrävande åtgärd ute i nån öken fylld med kamelspindlar och amerikanska soldater.

"Det finns banditer
Det är självklart
Men ingen smiter
Åker fast snart "

Ett par intressanta rim men tyvärr är det återigen en dumhetsförklaring av tittarna. Dessutom saknas det optimism och idealistiskt tänkande, för det anses som "självklart" att det finns "banditer".

Den sista refrängen, som kanske är med i den korta versionen, lyder:

"Knattar {ooh ooh}
Joakim von Anka och tre knattar {ooh ooh}
Alla klappar, hurrar, ler och skrattar {ooh ooh}
Nya äventyr som alla fattar {ooh ooh}
Alla klappar, hurrar, ler och skrattar {ooh ooh}
Joakim von Anka och tre knattar {ooh ooh}"

"Nya äventyr som alla fattar" drar alla över en kam. Det finns naturligtvis ingen garanti att alla begriper precis vad alla äventyren handlar om. Dessutom låter det ganska otrevligt och på något underligt vis lite elitistiskt och överlägset.

Sett till framförande måste jag dock säga att den senare varianten är betydligt bättre då Öjebo som alltid gör ett kalasjobb. I övrigt föredrar jag Ankliv, som också är sången jag tänker framföra på en Idol-audition i Lund den 5:e april.