En låt alla känner till. Nästan en kvart lång, eller som det känns efter att ha hört låten; en kvart kort. Rappers Delight var en perfekt inledning på en musikgenre, en verklig skjuts i rätt riktning. Låten är solklart en danslåt och har ett antal olika ämnen men framförallt handlar det om skryt om sig själv, något som kanske inte var helt vanligt före rappens intåg.
Folk vill få Rappers Delight till att vara den första rap-inspelningen någonsin men det stämmer inte. Fatback släppte singeln "You're My Candy Sweet" på Spring Records. Låten fick inte mycket uppmärksamhet, men b-sidan "King Tim III (Personality Jock)" spelades ganska flitigt av radiostationerna.
Rappers Delight spelades in av Sugarhill Gang på Sugar Hill Records. Gruppen var splitterny efter att Sugar Hill Records grundare Sylvia Robinson observerat att hennes barn fattat tycke för emceeingen som utövades i parker runt om i landet. Lite snabbt sattes en crew ihop, Wonder Mike var en kompis till familjen, då sextonårige Master Gee anordnade en audition för att visa upp sig själv. Big Bank Hank var dock en betydligt mer speciell historia. Big Bank Hank höll till i diverse klubbar och var manager för en numera legendarisk hiphopgrupp kallad Cold Crush Brothers. Sylvia Robinson hörde honom rimma medan han jobbade på en pizzeria i New Jersey. Big Bank Hank fick erbjudandet att hoppa på och givetvis sade han ja - men det fanns ett problem, rimmen var inte hans. De tillhörde Grandmaster Caz, på den tiden känd som Casanova Fly. Hank frågade om han fick använda rimmen och Caz sa att han kunde använda vad han ville, bara han fick kompensation för det vid ett senare tillfälle om låten skulle gå bra. Caz fick aldrig någon ekonomisk kompensation.
Apropå stölder, eller lån, så använde sig The Shadows av orden "What you hear is not a test" långt före Wonder Mike yttrade de numera så bekanta orden i Rappers Delight. Faktum är att betydligt mer än vad vi tidigare nämnt mycket väl kan ha varit stulet från folk på gatorna. Versen Big Bank Hank lånade av Caz räknas som en av de mest genialiska genom tiderna, och den handlar om när Hank/Caz charmade reportern Lois Lane (Stålmannens flickvän). Hur vet man då att Hank lånat text från Caz? Jo, Hank bokstaverar C.A.S.A.N.O.V.A. F.L.Y. tidigt i låten, och det var som sagt Caz namn.
Beatet är inte något Sugarhill Gang byggde själva heller, utan det är i grund och botten en version av Chics Good Times. Nile Rodgers som gjorde originalet krediterades inte för sitt verk på de första versionerna av singeln, men det rättades till i efterhand.
När singeln släpptes blev den dock ingen omedelbar succé, bland annat p.g.a. fakumet att låten var 15 minuter lång (kortades ner efter tag, lagom till musikvideon). Efter någon vecka nappade dock en större radiostation, WESL, och radiostationens telefonlinjer var upptagna i tolv timmar framöver med folk som hade berömmande ord, frågor och önskningar. Inte bara vanliga människor blev förvånade utan även Hiphopvärlden blev fundersam. Det var inte helt otänkbart att rap skulle börja spelas på radio, men att Sugarhill Gang skulle vara först vara oväntat. De var som sagt relativt okända för Hiphoparna. Den generella gissningen var nog att Kurtis Blow, som samtidigt spelade in sin första skiva, skulle bli först, och om inte så skulle Cold Crush Brothers lyckas få in något på radion, eller kanske Grandmaster Flash. Så blev det dock inte.
Rappers Delight blev en ohygglig succé och har sålt två miljoner exemplar samt spelats på radio ett otal gånger. Dessutom har artisterna levt vidare på succén ända sedan dess, och man kan väl helt enkelt säga att låten livnärt dem och deras familjer.
tisdag 9 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar